Pressmeddelanden

Finlands kommunstiftelses första ombudsman på heltid är från början av 2020 Timo Mykkänen, projektchef vid Kommunförbundet Service Ab. Hans huvudsakliga uppgifter har på senare tid varit att sköta om ärenden som har att göra med Kommunernas hus Ab, som ägs av Kommunstiftelsen, samt beredning av stiftelsens övriga ärenden.

Kommunstiftelsens styrelse ansåg att hanteringen av fastighets- och avtalsärenden vid Kommunernas hus och stiftelsens ordinarie bidragsärenden förutsätter heltidsanställning. Ombudsmannen bereder bidragsärenden, uppföljning av användningen av bidrag och styrelsens beslutsärenden. Han rapporterar till verkställande direktören. Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen fortsätter som Kommunstiftelsens verkställande direktör.

Närmare upplysningar: Timo Mykkänen, timo.mykkanen@kuntaliitto.fi, tfn 09 -7712715

Kommunerna och städerna får allt mer rollen som faciliterare av tjänster och utveckling, vilket betyder att de utgör plattformar för företagens, tredje sektorns och medborgarnas aktivitet. Kommunstiftelsen finansierar under år 2019 Tammerfors universitets utredning om grunderna för plattformsmodellen och det praktiska genomförandet av den. Undersökningen har beviljats en finansiering på 59 000 euro.

Den teoretiska grunden för plattformsmodellen är ännu splittrad och erfarenheterna få. I stora städer finns det ändå redan till och med omfattande projekt i vilka staden har utvecklat nya, nätverksbaserade funktioner, exempelvis Koklaamo i Tesoma och Hiedanranta-området i Tammerfors, servicetorget i Björkby i Vanda, Esbos skolvärld samt testningsmiljön PATIO och OULLabs (Oulu Urban Living Labs) i Uleåborg.

Plattformsmodellen framhäver en samordning av olika aktörers material, samutveckling, öppen information samt kund- och användarfokusering. I ledningen är det viktigt att förstå helheter, nätverksledning och interaktion och att behärska integrerande och faciliterande funktioner. En plattformsbaserad utveckling är allt oftare ett koncept som eftersträvas i städernas utvecklingsplaner.

Undersökningen leds av professor Arto Haveri från Ledarskapshögskolan vid Tammerfors universitet.

Finlands kommunstiftelse har utnämnt Minna Karhunen till ny verkställande direktör från 1.2.2019. Minna Karhunen kommer från början av februari att vara ställföreträdande verkställande direktör för Finlands Kommunförbund, som grundat stiftelsen, och från 1.3 Kommunförbundets verkställande direktör.

Enligt Kommunstiftelsens arbetsordning svarar styrelsen för stiftelsens strategiska ledning och verkställande direktören för den operativa ledningen.

Sedan stiftelseurkunderna underskrevs 22.8.2016 har Finlands Kommunförbund rf:s vd Jari Koskinen varit vd för Finlands kommunstiftelse. Jari Koskinen har sagt upp sig från uppgifterna som verkställande direktör för Kommunförbundet och Kommunstiftelsen.

Närmare upplysningar:

Sirpa Paatero, Kommunstiftelsens styrelseordförande, 050 512 1602
Janita Karhu, sekreterare för Kommunstiftelsens styrelse, Suomen Säätiötilipalvelu, 044 727 6003

Janakkala, Joensuu och Vanda går vidare som värdkommuner i Klash, tävlingen för utveckling av kommunernas verksamhet. Janakkala står som värd för utvecklingsarbete kring trafiken, Joensuus utmaning gäller kommuninvånarnas deltagande och Vanda leder arbetet med att hitta lösningar på avbrutna studier inom yrkesutbildningen.

Klash är en ny tävling och idégenerator för kommunerna. Ett stöd på en miljon euro har reserverats för förädling och implementering av de vinnande förslagen.

– De utvalda kommunerna hade presenterat problem som har stor utbredning på kommunfältet och som är möjliga att lösa inom ramen för tävlingen. Målet är att hela kommunsektorn ska ha glädje av lösningarna, säger Klash-tävlingens projektchef Maritta Mäkelä.

Klash fick inom utsatt tid 77 tävlingsbidrag från 65 kommuner.

Bland de problem kommunerna beskrivit betonas särskilt miljö- och klimatfrågor, kollektivtrafiklösningar, problem som marginaliseringen för med sig och nya sätt att använda tomma lokaler.

Alla som skickat in en ansökan får respons av juryn och andra förslag till framskridande och samarbete, även om bara tre kommuner kallats till nästa fas i tävlingen.

Trafik, deltagande och utbildning som tema

Janakkala vill genom tävlingen skapa en servicemodell som sammanjämkar kommunens, företagens och invånarnas användning och utbud av transporter. Utmaningarna har att göra med att trygga tillgången och lönsamheten i kollektivtrafiken och att ta fram ekonomiska och miljövänliga samarbetsmodeller.

Joensuu stad vill genom tävlingen hitta verktyg och arbetsformer för att utveckla livskvaliteten och boendemiljön. Lösningen ska förhoppningsvis öka den sociala gemenskapen, välfärden och livskraften i kommunen.

Vanda hoppas hitta möjligheter att stödja studerande inom yrkesutbildningen på andra stadiet för att minska antalet studerande som avbryter sina studier.

I januari 2019 går utmaningarna vidare till problemslösarteam

I den andra fasen ska de utvalda problemen formuleras till utmaningar som 15.1.2019 öppnas för olika organisationer och arbetsgrupper, såsom små och medelstora företag, startup-företag, föreningar och studerande. Den andra fasen avslutas med att sex av deltagarna med sina lösningsförslag väljs ut och går vidare.

I den tredje fasen erbjuder samarbetspartnerna inom Klash finalisterna handledning för förädling av idéerna. Vinnarna utses i december 2019.

Ett stöd på en miljon euro har reserverats för att stödja förädlingen och implementeringen av de vinnande förslagen. Stödet finansieras av Kommunförbundet, Finlands kommunstiftelse, Kommunfinans, Keva, FCG, KL-Kuntahankinnat och KL-Kustannus.

Se hur projektet framskrider på Twitter @kunta_klash och #kuntaklash eller på www.klash.fi.

Närmare upplysningar:
Maritta Mäkelä, projektchef för Klash, marknadsföringsdirektör tfn 040 765 8016
Janakkala: Ismo Holstila, livskraftschef, tfn 050 591 5865
Joensuu: Sami Ruotsalainen, utvecklingschef, tfn 050 339 4340
Vanda: Marja Viljamaa, direktör för ungdoms- och vuxenutbildningen, tfn 050 312 1694

Kommunsektorns stora aktörer har tagit initiativ till en helt ny tävling för att hitta lösningar och nya idéer för att stärka kommunernas livskraft. Målsättningen för tävlingen och idégeneratorn Klash är att hjälpa kommunerna att lösa dagens och morgondagens problem. Med hjälp av tävlingen hoppas man hitta nya lösningsmodeller för invånarnas välfärd, en bättre miljö och för att utveckla ekonomin.

Projektet finansieras av samarbetsparterna Finlands kommunstiftelse, Kommunförbundet, Keva, Kommunfinans, KL-Kuntahankinnat, KL-Kustannus och FCG Finnish Consulting Group.

• Alla kommuner kan delta i Klash och komma med egna utmaningsförslag. Lösningarna koncentrerar sig på att förbättra välfärden, miljön och ekonomin. Målsättningen med tävlingen är att förnya samarbetsmodellerna och skapa nya partnerskap mellan kommuner, start-up-företag, organisationer och andra berörda parter på ett fördomsfritt och modigt sätt, säger Timo Reina, vice vd vid Kommunförbundet.

Tävling i tre faser
I den första fasen av tävlingen ska kommunerna presentera problem som behöver lösas. Kommunerna kan fram till den 31 oktober 2018 anmäla till tävlingen ett väsentligt regionalt problem. En jury vars medlemmar representerar tävlingens arrangörer väljer ut fyra till sex problem som ska lösas genom en utmaningstävling.

Utmaningstävlingen öppnas 15.1.2019 för olika organisationer och arbetsgrupper, som t.ex. små och medelstora företag, start-ups, föreningar och studerande. Den andra fasen avslutas med en uttagning där 8–12 av deltagarna med sina lösningsförslag väljs till nästa fas.

I den tredje fasen erbjuder Klash samarbetsparter finalisterna handledning för förädling av idéerna. Vinnarna offentliggörs i december 2019. Ett stöd på en miljon euro har reserverats för att stödja förädlingen och implementeringen av de vinnande förslagen.

En ny möjlighet för kommuner och företag att nätverka

• Tävlingen ger kommunerna möjlighet att utveckla lösningsmodeller som passar kommunfältet och öppnar möjligheter för nya partnerskap med dem som deltagit i problemlösandet. Det väsentliga är att de vinnande lösningarna är skalbara och kan tas i bruk i hela landet, säger Maritta Mäkelä, projektchef för Klash.

Samarbetsparterna i tävlingen Klash ser tävlingen som ett nytt och fördomsfritt sätt stödja kommunernas verksamhet.

• Kommunerna och egentligen hela den offentliga sektorn behöver innovationer och nytänkande. De är väsentliga med tanke på livskraften och konkurrenskraften. Därför deltar Keva i sökandet av lösningar på kommunsektorns utmaningar med nya metoder, säger Timo Kietäväinen, verkställande direktör vid Keva.
• Kommunerna i Finland är i ett enormt brytningsskede. Men i ett land som Finland är de avgörande problemen ofta gemensamma och därför lönar det sig att utveckla lösningarna tillsammans och anpassa dem för alla. Klash är ett inspirerande och konkret sätt att närma sig problemen, säger Esa Kallio, verkställande direktör vid Kommunfinans.

Närmare upplysningar:

Klash.fi
Twitter: @kunta_klash
#kuntaklash

Kommunförbundet
Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 040 555 8458
Maritta Mäkelä, projektchef för Klash, tfn 040 765 8016

Keva
Marjaana Vuori, sakkunnig i information, tfn 040 553 3052

Finlands kommunstiftelse
Jari Seppälä, sakkunnig i information, tfn 050 66 743

KL-Kuntahankinnat

Raili Hilakari, verkställande direktör, tfn 050 544 7262

Kommunfinans

Soili Helminen, informationschef, tfn 0400 204 853

FCG Finnish Consulting Group

Eeva Kokki, personal- och informationsdirektör, tfn 050 312 0271

KL-Kustannus

Marja Honkakorpi, verkställande direktör, chefredaktör, tfn 040 588 7613

Gemensam datatjänst för kommunerna
Uppgifterna om kommunernas byggda miljö finns härefter i en och samma webbtjänst. Byggare, husbolag eller till exempel de som bor i egnahemshus kan beställa uppdaterade uppgifter om byggnaden, planläggningen eller markanvändningen direkt ur kommunens databaser via den gemensamma Kommunala datatjänsten.
Kommunala datatjänsten, som finansieras av Finlands kommunstiftelse, har nu öppnats på adressen www.kuntatietopalvelu.fi. Ungefär 30 kommuner har redan anslutit sig och publicerar maskinläsbar information via tjänsten. Till exempel uppdaterade detaljplaner från över hundra kommuner finns att tillgå.
– Det digitala samhället och en hållbar kommunal ekonomi kräver att kommunerna sköter sitt informationskapital med omsorg och öppnar datalager för allmänt bruk. Kommunerna kan ansluta sig till datatjänsten kostnadsfritt och kanalisera inkomsterna från den till den egna kommunen. Av den tillgängliga informationen kan också lokala företag utveckla nya produkter och tjänster, säger Matti Holopainen, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

Information är kapital
– Ur kommunernas synvinkel är det självklart att det ekonomiska värdet av deras informationskapital ska tillfalla kommunerna. Att överföra kommunernas informationskapital till statens kopieregister är varken tekniskt eller ekonomiskt motiverat, säger Holopainen.
– Täckande, korrekta och uppdaterade adressuppgifter är ett grundläggande behov i samhället. Objektens adressuppgifter uppstår fullt ut i kommunernas processer. För att uppgifterna ska gå att sprida och användas är det nödvändigt att kommunerna öppnar gränssnitt från sina system till Kommunala datatjänsten, upplyser Holopainen.
Det går mycket snabbt att öppna gränssnitt från varje kommun i Finland med hjälp av kommunens egen systemleverantör, när kommunen så beslutar. Kommunstiftelsen betalar små kommuner motivationsbonus för att öppna adressuppgifterna i datatjänsten. Kommunen ansöker om motivationsbonus när den ansluter sig till tjänsten.

Informationen sprids på ett kontrollerat sätt
Kommunerna producerar viktiga datalager om den byggda miljön. I Kommunala datatjänsten sammanställs adressuppgifter, uppgifter om byggnader, detaljplaner, generalplaner, uppgifter om miljön och uppgifter om markegendom från alla kommuner samt uppgifter om fastigheter på detaljplaneområden i fråga om över fyra miljoner invånare. De nya stadsmodellerna är en viktig del av kommunernas digitala datalager om den byggda miljön.
– Kommunerna bör effektivisera de grundläggande processerna kring den byggda miljön med utgångspunkt i vilka behoven är för den kommunala ekonomin och en bred fastighetsskattebas. Samtidigt säkerställs att de uppgifter om kommunerna som publiceras i datatjänsten är så täckande och uppdaterade som möjligt.
I Kommunala datatjänsten kan kommunerna sprida uppdaterad maskinläsbar information på ett kontrollerat sätt. Kommunala datatjänsten fullföljer kraven på kontrollerad behandling av personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning.
Användaren kan också beställa en uppföljningstjänst som meddelar när det område som följs upp får nya detaljplaner, undantagsbeslut, avgöranden som gäller planeringsbehov eller bygglov.
När informationen publiceras i Kommunala datatjänsten används dataformatet KommunGML, som kommunerna tillsammans har definierat och genomfört. Elektroniska tillstånds- och ansökningstjänster som bygger på KommunGML används redan i över 270 kommuner.
Kommunstiftelsen har finansierat den inledande fasen och stöder kommunerna när de öppnar gränssnitt. Målet är att alla kommuner ska ingå i Kommunala datatjänsten före år 2020.
Kommunerna styr utvecklingen av tjänsten. Den vidareutvecklas utgående från responsen från kunderna.

Närmare upplysningar:
Matti Holopainen, utvecklingschef, Regioner och samhällen, Finlands Kommunförbund, tfn 050 563 4622

Aalto-universitetet har för avsikt att inrätta en professur i urban ekonomi för att säkerställa en stark sakkunskap och kompetens inom stadsplanering till stöd för viktiga beslut i städerna. Finlands kommunstiftelse har beslutat finansiera professuren med högst 400 000 euro.

I Finland finns det för närvarande inte en enda professur med fokus på urban ekonomi. Aalto-universitetet har ansökt om finansiering för en professur som skulle trygga undervisningen och forskningen inom området. Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda stad har förbundit sig till att finansiera professuren med totalt 1,9 miljoner euro.

Den urbana ekonomin får en allt större betydelse internationellt. Genom att skapa kopplingar mellan stadsforskning, stadsplanering och formgivning strävar vetenskapsgrenen efter att tackla de komplicerade problem som urbaniseringen för med sig. Städerna drar nytta av professuren bland annat genom att den information som de producerar kan användas mer inom forskningen, vilket i sin tur ger upphov till forskningsdata som kan utnyttjas vidare. Planeringen och beslutsfattandet får stöd av sakkunskap och utbildad personal som behärskar moderna metoder.

Närmare upplysningar:
Jari Koskinen, verkställande direktör, Finlands Kommunförbund, 044 976 4225

Stiftelsen Urbanismisäätiö, som grundades för att stödja den urbana livsstilen, fusionerades vid ingången av 2018 med Finlands kommunstiftelse. Båda stiftelserna har verkat i anslutning till Finlands Kommunförbund och deras uppgifter har konstaterats sammanfalla. Fusionen har godkänts vid Patent- och registerstyrelsen.

Urbanismisäätiö grundades år 1993 med syftet att stödja, utveckla och fästa vikt vid den urbana livsstilen, dess betydelse för och inverkan på det finländska samhället samt att allmänt taget stödja stadsstrukturen och stadskulturen. Utgångspunkten för Urbanismisäätiö har varit att inhämta kunskap om urbanism, producera och sprida information som anknyter till urbanismen samt lyfta fram en urban synvinkel i den samhällspolitiska debatten.

Finlands kommunstiftelse har i samband med fusionen fått två bundna fonder, vars syfte iakttas i Kommunstiftelsens verksamhet.

Av den ränta som direktör Yrjö Harvias minnesfond genererar, utdelas stipendier och priser för forskningsarbeten och utredningar inom kommunalförvaltning och kommunalpolitik.

Ur medlen från fonden för Finlands Stadsförbunds 75-årsjubileum utdelas stipendier för vetenskapligt forskningsarbete kring stadsutveckling och kommunalförvaltning eller för lärdomsprov som anknyter till dessa teman samt hederspris för vetenskaplig forskning inom ämnesområdet eller för spridning av forskningsrön för tillämpning i praktiken.

Stiftelsen Urbanismisäätiös verksamhet grundar sig i hög grad på att införa konceptet ”Maailman parhaat kaupungit” (Världens bästa städer) i praktiken. Stiftelsen har ordnat kurser för inbjudna toppbegåvningar inom finländsk stadsutveckling och centrala opinionsbildare för att förankra erfarenheter från världens bästa städer i Finland. Den 25 april i år ordnas i Tammerfors ett stadsseminarium på hög nivå kring staden Portlands erfarenheter.

Närmare upplysningar:

Heikki Telakivi, direktör för internationella ärenden, Kommunförbundet, 050 667 40
Kauko Aronen, chef för stadsforskningen, Kommunförbundet, 050 557 0578

Kommunerna Nokia, Kouvola och Tammerfors är bäst på att främja familjemotion i Finland. Av de små kommunerna är Euraåminne bäst på att locka familjer till att motionera. Vinnaren i tävlingen, Nokia stad, tilldelas 4 000 euro som erkännande för förtjänstfulla insatser för att främja motion bland familjer. På andra plats kom Kouvola stad som tilldelas 2 000 euro och på tredje plats kom Tammerfors som likaså får 2 000 euro.

De nationella priserna finansieras av Finlands kommunfond. Europa-, kultur- och idrottsminister Sampo Terho och familje- och omsorgsminister Annika Saarikko delade den 16 februari i Helsingfors ut pris till vinnarna i tävlingen om vilken kommun i Finland som är bäst på att främja familjemotion.

Nokia stad uppmuntrar på många sätt barnfamiljer till såväl frivillig som organiserad motion. Till exempel projektet Familjemotion arbetar tillsammans med småbarnspedagogiken, biblioteken samt rådgivningarna multiprofessionellt för att sporra familjer till gemensam och frivillig motion. I Nokia finns det många öppna och avgiftsfria motionsgrupper med låg tröskel där både föräldrar och barn kan motionera tillsammans.

I Kouvola satsar man bland annat på att bygga och driva näridrottsplatser och lekparker i kommunens alla tätorter. Inom småbarnspedagogiken uppmuntras småbarnsfamiljer till frivillig motion eller utevistelse med familjen. Alla skolor i Kouvola deltar i programmet Skolan i rörelse.

I Tammerfors har barnfamiljer mångsidiga möjligheter till såväl frivillig som organiserad motion och staden bygger aktivt ett omfattande servicenätverk. Tammerfors bibliotek lånar till exempel ut motionsredskap och redskap för barns utelekar.

Euraåminne uppmuntrar på många olika sätt barnfamiljer till både frivillig och ledd familjemotion. Till exempel alla inne- och uteidrottsanläggningar är gratis för samtliga kommuninvånare.

Familje- och omsorgsminister Juha Rehula och Europa-, kultur- och idrottsminister Sampo Terho utmanade tillsammans med Finlands Kommunförbund och Finlands Olympiska Kommitté sommaren 2017 kommunerna att delta i en tävling om vilken kommun i Finland som är bäst på att främja familjemotion. Med hjälp av tävlingen vill man starkare än hittills lyfta fram goda exempel på välfungerande och förmånliga motionsmöjligheter för barnfamiljer samt presentera förtjänstfulla åtgärder för att främja motion bland barnfamiljer. Bakgrunden till tävlingen är samarbetslöftet En rörlig barndom som hör till insatserna för att fira Finlands hundraårsjubileum.

I den första omgången av tävlingen efterlystes landskapsvis kommuner som arbetar för att understödja familjemotion. Regionala hedersomnämnanden för främjandet av familjemotion delades ut till kommunerna på hösten i samband med besöken i landskapen under temat främjande av hälsa och välfärd. De prisbelönta kommunerna är Enonkoski, Idensalmi, Kuopio, Tammerfors, Nokia, Muurame, Kouvola, Euraåminne, Åbo och Lundo. På basis av en kompletterande omgång fick Uleåborg och Träskända regionala hedersomnämnanden. De kommuner i Finland som är bäst på att främja familjemotion valdes bland de regionala vinnarna.

Tävlingens jury bestod förutom av företrädare för undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet också av företrädare för Finlands Kommunförbund och Finlands Olympiska Kommitté. Ytterligare upplysningar:

Tiina Kivisaari, direktör, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330178

Mari Miettinen, sakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 02951 63333

http://stm.fi/artikkeli/-/asset_publisher/1410845/nokia-on-suomen-perheliikuntamyonteisin-kunta?_101_INSTANCE_yr7QpNmlJmSj_languageId=sv_SE

Finlands kommunstiftelse har premierat arkitekten Esko Härkönens arbete ”Ennakoiva suunnittelu- ja rakentamisprosessi julkisissa rakennushankkeissa” (En föregripande planerings- och byggprocess i offentliga byggnadsprojekt) som förra årets bästa pro gradu-avhandling med kommunal inriktning. Dessutom får två avhandlingar hedersomnämnanden. Med anledning av Finlands jubileumsår belönas årets pro gradu-avhandlingar med kommunal inriktning med större prissummor än vanligt.

Esko Härkönen får ett hederspris på 2 500 euro för sin avhandling. Det första hedersomnämnandet får arkitekten Eevamaria Juuti i form av ett 1 500 euros stipendium för sitt arbete om samhällsplaneringens nya redskap. Det andra hedersomnämnandet, ett
1 000 euros stipendium, går till kandidaten i samhällsvetenskaper Aapeli Leminen för hans avhandling om kostnadseffekter i utvecklingen av diabetesvården.

Härkönens och Juutis avhandlingar, som skrevs vid Uleåborgs universitets fakultet för arkitektur, övertygade Kommunförbundets sakkunniga med att de var aktuella och användbara i olika kommuners utvecklingsarbeten.

Härkönens avhandling fokuserar på inledningsfaserna i offentliga byggnadsprojekt och erbjuder material för att öka användarperspektivet så att funktionaliteten och lönsamheten förbättras.

Juuti har granskat miljökonsekvenser inom planeringen av livsmiljön och planerarens möjligheter att utnyttja digitalisering och platsbunden massdata i planeringen av hälsofrämjande miljöer.

I Leminens kandidatavhandling vid Östra Finlands universitet utreds tillgängligheten vid uppföljning av diabetes typ 2 och patientens resekostnader i Norra Karelen och hur de påverkar totalkostnaderna för uppföljningen.

Pro gradu-pris sedan 1993

Finlands Kommunförbund har sedan 1993 årligen premierat den bästa pro gradu-avhandlingen med kommunal inriktning och delat ut ett till två hedersomnämnanden. I år överfördes utdelningen av utmärkelserna till Finlands kommunstiftelse.

Valet sker på basis av de förslag som lämnats in av universitet och högskolor. I år lämnades 20 tävlingsbidrag in från nio olika universitet och högskolor.

Utmärkelserna ges för avhandlingar som behandlar ett aktuellt och nyttigt kommunalt tema och som är vetenskapligt förtjänstfulla.

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634 www.kommunstiftelsen.fi